Standard (EADGBE)
Intro. | -- | |
Vers. | | | | |
Det är månader sen vi hördes av nu
Skulle jag ringa skulle du säga
att allt det där
det var längesen, så väldigt längesen
Din tid går fortare
Jag har det så långsamt här
Ingen jag känt har pratat så
mycket om moral och haft så
lite av det själv
Jag undrar vem du är fantastisk
för nu, dig själv eller nån annan
denna svarta november kväll
No hardfeelings, min vän
bara jag som driver omkring
med slaka segel, utan köl
Du var bitsk, giftig och listig
Du högg som en cobra
men i nästa sekund kunde du rodna
och se ut som ett som ett stappligt föl
Mellanspel. | |
Vers. | | | | |
Du fann din egen guide till
nöjena till slut
Din egen flock, din egen spalt
Var det när dom drev mig nerför
gatan med sparkar och slag
som du bestämde dig?
Du bytte sida, det var allt?
Det är Ok, bry dig inte om det
Den här stan är tuff
Man måste se om sitt hus
Se om sig själv i första hand
måste man göra här
Men ikväll näe jag tänker på dig
går det som ett sorgset sus
Genom dom nakna träden
Jag minns en sommardag för inte så
längesen, så sen för dig förstås
Vi badade i havet och var
lyckliga en dag, du var det vackraste
jag sett och jag trodde på oss
Mellanspel. | |
Vers. | | | | |
Vi kunde ha gjort nåt stort du och jag
Lyft den här världen några steg
Lyft oss själva upp till oss själva
dom vi var den där dan
och stannat där och hållt oss där
och vunnit det enda som kan vinnas:
kärleken, min vän
Vi kunde ha lämnat den här stan
Men jag hoppas du har hittat din man nu
kommit till ro, det är sant
men det gör ont ändå
Ingen jag mött var som du
Du hatade och rev och slet
och tog vad du kunde ta
Nu är du borta, men det tar sån tid
för sånt här att gå itu
Kanske var alltihop bara ett
underbart bedrägeri
Du tänkte som en general
jag tänker inte alls
Jag lever i en annan värld
Min egen av färg och form
Jag ser dina tunna händer
ser mina läppar mot din hals
Solo. | | | | |
Vers. | | | | |
Du satt under granen som en liten
gökunge och kramade dina tummar
och grät
Du hittade aldrig vad du önskat dig
bland alla dessa uppslitna paket
Du behövde mig när du behövde mig
Nu behöver du mig inte längre
för dig är det förbi
Nu är du borta, men du är kvar
lär väl aldrig försvinna helt
Jag skämde bort dig, nu är du fri
Det är bara jag som är ensam och
bräcklig ikväll, en idiot som vet så
mycket bättre än det här
Du måste vidare, det är självklart
Men jag älskade dig verkligen
Vad det nu kan va värt