Capo 1st fret

Standard (EADGBE)

Intro

 Jag satt en kväll, på ett café, och jag önskade att nåt skulle ske.

 Jag längta’ efter en flicka, ni borde se.

 Genom rök och sorl, hör jag plötsligt ord.

 Och när jag tittar upp, står hon vid mitt bord.

 Den enda i sitt slag, på denna jord.

Hon har ett sätt som får alla män, att tro dom är i himmelen.

 Men den hon vill ha, det är jag. Det är jag.

 Ingen hör något ingen ser. Dom står på sina knän och ber.

 Men den hon vill ha, det är jag. Det är jag.

 Hon slog sig ner, och tog min hand. Hon sa, du ser eländig ut ibland.

 Men jag bara log för att jag vet, jag är hennes man.

Hon har ett sätt som får alla män, att tro dom är i himmelen.

 Men den hon vill ha, det är jag. Det är jag.

 Ingen hör något ingen ser. Dom står på sina knän och ber.

 Men den hon vill ha, det är jag. Det är jag.

Jag vet vad hon vill ha. Jag vet vad hon vill ha.

Jag vet vad hon vill ha. Jag vet vad hon vill ha.

Jag vet vad hon vill ha. Jag vet vad hon vill ha.

 Hon har ett sätt som får alla män, att tro dom är i himmelen.

 Men den hon vill ha, det är jag. Det är jag.

 Ingen hör något ingen ser. Dom står på sina knän och ber.

 Men den hon vill ha, det är jag. Det är jag.

 Hon har ett sätt som får alla män, att tro dom är i himmelen.

 Men den hon vill ha, det är jag. Det är jag.

 Ingen hör något ingen ser. Dom står på sina knän och ber.

 Men den hon vill ha, det är jag. Det är jag.

END