Standard (EADGBE)
Intro
Vi satt där ett gäng på en strand
några mil utanför Tylösand.
Käka' korv och chips,
rökte för mycket och sänkte en sju, åtta Pripps
Jag hade fått span på en dam,
som kan få en att bli monogam.
Och litevilt gått fram
och börjat att köra mitt stora förförarprogram.
å ördes ett Cat Stevens-darr
till tonerna från en gitarr.
å kom han grabben med .
Ja, en riktig gitarrknäppare.
En råblond nordisk prins,
två dagars skäggstubb, T-shirt och avklippta jeans.
Slog sig ner vid vår plats,
presenterade sig såsom Mats.
Så slog han an en ton
och började sjunga mitt i vår konversation.
Den tjej jag skulle ha i säng
föll genast in i hans refräng.
Ref
För har en speleman en enda gång
börjat sjunga på en gammal sång,
då ska alla runt omkring va' med och skråla.
Har han blott en enda gång gett skri
lär han sjunga varje melodi
ifrån underbara Creedence till Carola.
Hur säger man till en sån tjej
Du vet sjunga är inte min grej.
Men jag är ett jäkla kap
för jag har läst matte och läran om statsvetenskap.
När man får slåss mot en skur
utav toner från en trubadur.
Det skulle han veta den man,
han som skrev sången House of the rising sun.
Den börjar Mats helt sonika
då blåsa på harmonika.
Fram mot fyra, fem fick jag nog och gick hem,
men vad jag tror och har på känn
sitter han nog säkert kvar där än.
För har en speleman en enda gång
börjat sjunga på en gammal sång
är det omöjligt att få honom att sluta.
Har han blott en enda gång gett skri
lär han sjunga varje melodi
tills någon vänlig själ slår halsen av hans luta.