Capo 1st fret

Standard (EADGBE)

X4

(Verse 1)

 Dom brände ner grönan och skolan står där ensam nu

cykelställen står tomma än trots att loven är slut

 Dom fäller kastanjeträd i allen framför skolgården

 Jag rör mig tyst, hör inte hemma här, jag är vålnaden

 jag vet inte varför, men kanske är det därför jag minns det så väl

 dina stora ögon, dina bruna händer, dina vassa knän

 var det dig jag såg, som en skugga ur mina drömmar

 var det dig jag såg, dig jag svor att aldrig glömma

(Verse 2)

 dom gräver i parken och frosten i marken blir ett försvar

 vid hörnet av kyrkan, där järnvägen går, har dom spärrat av

 någon ligger i gräset med frostiga kläder, så stilla och vit

blåljusen blinkar, tänk vad man kan göra med en liten kniv

 jag vet inte varför men jag återvänder alltid hit

 det var väl något vi gjorde, något vi sa här som förändrade mitt liv

 var det dig jag såg, som en skugga ur mina drömmar

 var det dig jag såg, dig jag svor att aldrig glömma

 var det dig jag såg, som ett spöke från döda drömmar

 var det dig jag såg, har jag äntligen lyckats glömma?