Capo 5th fret

Standard (EADGBE)

på vår gräns till pakistan, eller till turkiet,

finns en smal remsa jord, ett ingenmansland,

och på våran sida, finns betong och taggtråd,

på deras sida finns det taggtråd och sand.

 men på det land de kallar ingenmans,

kaptenen för vår gränspatrull har en vacker fästmö

men när han vill gifta sig, så svarar hon låt bli!

du får skaffa blommor, så vi har till blombuketten

för ett bröllop utan blommor, blir ju bara fylleri

 men på det land de kallar ingenmans,

växer blommor, överallt.

den turkiska kaptenen, är också förlovad,

men flickan ställer villkor, när han ber om hennes hand

älskling säger hon på turkiska jag gifter mig så gärna

om jag får en fin bukett från ingenmansland.

 men på det land de kallar ingenmans,

växer blommor, överallt.

trenne tappra krigare, präktiga kamrater,

de tar på karbinerna och följer vår kapten,

men de anar inte att den turkiska patrullen,

också plockar blommor i den bleka månens sken.

för på det land de kallar ingenmans,

växer blommmor överallt.

Kraftigt doftar blommorna, kaptenen blir berusad,

och hans tappra mannar raglar i ett blomstermoln.

jävlar säger de på ryska och så hör man plötsligt,

helvete på turkiska de lika fulla dom.

för på det land de kallar ingenmans,

växer blommor överallt.

Vår kapten, sover och drömmer,

att gränsen är öppen som porten till Kreml,

han ser bunkrar som är tomma, han ser tusen blommor blomma,

i sen torraste sand ska det grönska så grannt,

och vart endaste land blir ett ingenmansland,

jorden tillhör ingenman.

och på det löand de kallar ingenmans,

växer blommor överallt